Charlotte Buhre

Har precis kommit hem från en halvt givande joggingtur! Hade kunnat pusha mig liiite mer, men blir så himla distraherad av alla löpare och fjortisar i parken! Vill vara alldeles ensam! Men ja, hade nu min Mp3 fungerat (fick ryck på den idag då den fortfarande inte fungerade) så hade det varit mycket lättare att koppla bort allt omkring! Då är man i sin egna lilla värld och pushar sig till musiken. Det får bli en ipod. Hade velat köpa en nu denna lönen som kommer, men alla pengar lär ju gå till Roma, och nästa lön går till nästa semester som blir av i mitten av juli. Så det ser mörkt ut, får bli i när ja får min lön i juli...:( Om inte någon vill köpa en till mig förstås? :)  Så här såg i alla fall mitt pass ut, tycker inte det var så dåligt ändå:

• Powerwalk som uppvärmning till Jordbodalen (ca 10 min)
• Ett varv runt sjön, vila
• Drygt ett helt varv runt sjön, vila
• Sprang upp och ner för en trappa tre ggr
• Sprang drygt ett varv tillbaka
• Powerwalkade hem

Uppskattar att ett varv runt sjön är en kilometer, vilket betyder att jag sprang drygt tre kilometer idag. På fredag ska jag springa fem kilometer! Går inte därifrån förrän det är gjort. Jag vill inte påstå att jag har en bra kondition, så långt har jag inte kommit ännu, men den är klart mycket bättre än förr! Bara att jag kan känna viljan och att längta tills på kvällen då jag ska ut och springa, den dagen trodde jag aldrig skulle komma! Haha. Har som sagt alltid hatat att springa, förutom när jag var ett litet barn och sprang runt på gården hela dagarna. På den tiden hade man en kondition som hette duga!

Ni kan nog undra vart jag har fått denna plötsliga vilja till att springa, och det kan ni gott göra ;P Tänker inte avslöja för mycket, men det finns en mening till allt här i världen. Tro mig, det finns ett större syfte än vad jag innan har berättat; dvs. en fast kropp och en bättre kondition. Visst, en mer vältränad kropp har jag alltid önskat mig och visst har jag bilden av den i tankarna när det är som jobbigast, men starkast i mina tankar finns en annan sak. En helt annan. Det är tack vare denna tanken som jag har tagit detta slutgiltiga beslutet och ändå spenderat så pass mycket pengar hitintills. När jag sedan powerwalkade hem och jag gick och tänkte dessa tankarna och tänkte på hur jag skulle formulera det till ett blogg-inlägg (suck) kom ett hyffsat stort tecken. Vill ju inte berätta vad då my cover helt förstörs, men den var ganska stark! Stannade bara upp och log en stund för mig själv.

Kan tänka mig att detta inlägget låter lite flummigt för den som inte förstår. Personerna som förstår kan jag räkna på en hand, och jag vill hålla det till just en hand tills att allt är säkert. Vi får se vad som händer, only time can tell.