Söndag
Hej!
Orkade inte skriva igår när vi kom hem. Va hemma från Malmö runt fem tiden. Det gick faktiskt förvånansvärt bra att gå in i lägenheten... När vi parkerade precis utanför kände man paniken närma sig, men efter att ha stått i lägenheten ett tag så sjönk allt in ganska så fort. Det var så sorligt att hitta hans nattduksbord med blommorna, brevet, sälis, lite kort, hans klocka, halsband, ring och hans kamera. Jag vill inte gå in på allt. Jag kan berätta det, men på något sätt känns det finast om bara vi vet, eller i alla fall endast de närmsta. Det är kanske inte något man skriver på en öppen blogg.
Vi vet i alla fall att han var väldigt bestämd, att detta var något han ville och har tänkt på länge. Det var i alla fall inte en handling av desperation, allt var planerat. Vi kom ju till lägenheten så som han lämnade det, dvs. allt var kvar. Det var väldigt tydligt hur han tagit sitt liv när vi gick in i hans sovrum där han hittades... Jag fick lite panik då mina föräldrar inte visste och de gick in och såg alla sakerna som låg där. Det var inte så svårt att lägga ihop ett och ett med varandra. Mamma frågade mig då om det fanns ett samband, och jag svarade ja och berättade. Efter att ha hört det var de lättade...
Vi var i lägenheten länge... Vi gick omkring och letade i hans lådor osv. Vi hittade en massa gamla gratulationskort och inbjudningskortet till min student. Uppe vid kryddhyllan fanns en bild på mig och mitt tackkort från studenten. Överallt fanns en massa bilder från hans barndom.
När vi väl kom hem satte vi oss ner och läste hans avskedsbrev. Det var sorligt, men det lät väldigt bestämt och man förstod att det inte fanns något man hade kunnat göra, detta var hans mål.
Det finns fler saker som vi hittade och ett annat brev, men det är inget jag kommer att berätta om.
Imorgon kommer Mattias till lasarettet i Helsingborg.
Tur att man ser glad ut på denna bilden. Haha. Från Grekland.
Orkade inte skriva igår när vi kom hem. Va hemma från Malmö runt fem tiden. Det gick faktiskt förvånansvärt bra att gå in i lägenheten... När vi parkerade precis utanför kände man paniken närma sig, men efter att ha stått i lägenheten ett tag så sjönk allt in ganska så fort. Det var så sorligt att hitta hans nattduksbord med blommorna, brevet, sälis, lite kort, hans klocka, halsband, ring och hans kamera. Jag vill inte gå in på allt. Jag kan berätta det, men på något sätt känns det finast om bara vi vet, eller i alla fall endast de närmsta. Det är kanske inte något man skriver på en öppen blogg.
Vi vet i alla fall att han var väldigt bestämd, att detta var något han ville och har tänkt på länge. Det var i alla fall inte en handling av desperation, allt var planerat. Vi kom ju till lägenheten så som han lämnade det, dvs. allt var kvar. Det var väldigt tydligt hur han tagit sitt liv när vi gick in i hans sovrum där han hittades... Jag fick lite panik då mina föräldrar inte visste och de gick in och såg alla sakerna som låg där. Det var inte så svårt att lägga ihop ett och ett med varandra. Mamma frågade mig då om det fanns ett samband, och jag svarade ja och berättade. Efter att ha hört det var de lättade...
Vi var i lägenheten länge... Vi gick omkring och letade i hans lådor osv. Vi hittade en massa gamla gratulationskort och inbjudningskortet till min student. Uppe vid kryddhyllan fanns en bild på mig och mitt tackkort från studenten. Överallt fanns en massa bilder från hans barndom.
När vi väl kom hem satte vi oss ner och läste hans avskedsbrev. Det var sorligt, men det lät väldigt bestämt och man förstod att det inte fanns något man hade kunnat göra, detta var hans mål.
Det finns fler saker som vi hittade och ett annat brev, men det är inget jag kommer att berätta om.
Imorgon kommer Mattias till lasarettet i Helsingborg.
Tur att man ser glad ut på denna bilden. Haha. Från Grekland.
Kommentarer
Trackback