Gissa vart jag gick?
Hit. Tog Gucci under armen och begav mig. Ville plocka vilda blommor, för de är så himla mycket finare än köpeblommor, och i god tro att Pålsjö kryllar av dem begav vi oss dit. Gick i minst en timme utan att se en enda blomma! Jesus... Grönt och fint var det förvisso, men inte en enda blom jäkel! Började ångra att jag inte gick inom konsum för att köpa halv vissna rosor, men till sist hittade jag några fjuttiga tusenskönor! :) Haha, min blombukett blev väldigt orginell, lite "ogräs" liknande, MEN det är icke utseendet som räknas, det är tanken! Med min fjuttiga lilla bukett i handen vandrade vi mot Mattias. Väl framme ser jag att det finns en hel del blommor där reda, förvisso var de en bra bit på väg mot vissning (hah?), men jag lät de stå kvar. Hellre lite småvisset än tomt. Dock fick mina fräscha blommor plats! Ska ta med riktiga köpe blommor nästa gång.
Sveriges natur svek mig. Hade en bild i mitt huvud av ängar fulla med vildvuxna blommor. Fick för ett ögonblick en liten snilleblixt när jag gick helt vilsen i skogen som den stadsbo jag är "Åååh, vid minneslunden där mormor ligger finns det massor med blommor".. *paus* Ni tror väl inte att jag skulle TA de blommorna?! Nä... "De blommornas frö kanske har flugit med vinden och "bosatt" sig utanför minneslundens inhängnad. Dit går vi!" Med raska och bestämda steg, lika övertygad som Edison var var gång han provade sin glödlampa, gick jag mot minneslunden. Inte var där en liten maskros ens! Haha, suck... Jag gav upp. Det blev som sagt min lilla ogräs bukett. När jag har satt blommorna och går därifrån, mot bilen som står på andra sidan av bron, och jag nästan är framme, öppnar det sig en stor gräsplan FULL av blommor. Nu skämtar jag inte, den var övervuxen av lupiner, små lila blommor och gula smörblommor! Saken är den att jag gick och tänkte för mig själv "Vilken besvikelse! Jag som trodde här skulle växa massa blommor, lupiner hade varit fint!". Skulle sett min min... Hade gått i en timme alltså och inte hittat en endaste blomma också fanns denna äng på andra sidan av bilen. Vilket hån!
Men, som Edison sa "Jag har inte misslyckats alla gånger, jag har undersökt en massa idéer som inte fungerar."
Detta hittade jag efter en timmes promenad. Hur står det till med Sveriges blomrike?
Detta lyckades jag roffa åt mig. Nice...
Sveriges natur svek mig. Hade en bild i mitt huvud av ängar fulla med vildvuxna blommor. Fick för ett ögonblick en liten snilleblixt när jag gick helt vilsen i skogen som den stadsbo jag är "Åååh, vid minneslunden där mormor ligger finns det massor med blommor".. *paus* Ni tror väl inte att jag skulle TA de blommorna?! Nä... "De blommornas frö kanske har flugit med vinden och "bosatt" sig utanför minneslundens inhängnad. Dit går vi!" Med raska och bestämda steg, lika övertygad som Edison var var gång han provade sin glödlampa, gick jag mot minneslunden. Inte var där en liten maskros ens! Haha, suck... Jag gav upp. Det blev som sagt min lilla ogräs bukett. När jag har satt blommorna och går därifrån, mot bilen som står på andra sidan av bron, och jag nästan är framme, öppnar det sig en stor gräsplan FULL av blommor. Nu skämtar jag inte, den var övervuxen av lupiner, små lila blommor och gula smörblommor! Saken är den att jag gick och tänkte för mig själv "Vilken besvikelse! Jag som trodde här skulle växa massa blommor, lupiner hade varit fint!". Skulle sett min min... Hade gått i en timme alltså och inte hittat en endaste blomma också fanns denna äng på andra sidan av bilen. Vilket hån!
Men, som Edison sa "Jag har inte misslyckats alla gånger, jag har undersökt en massa idéer som inte fungerar."
Detta hittade jag efter en timmes promenad. Hur står det till med Sveriges blomrike?
Detta lyckades jag roffa åt mig. Nice...
Kommentarer
Trackback
